Flerlagringsmodellen
Flerlagringsmodellen, föreslagen av Richard Atkinson och Richard Shiffrin 1968, var den första systematiska strukturella redogörelsen för det mänskliga minnet. Den föreslog att information flödar genom tre distinkta lager i sekvens: först in i sensorregistret, där rå sensorisk information kortvarigt hålls i en modalitetsspecifik form; sedan passerar in i korttidsminnet (KTM) efter selektion av uppmärksamhet; och slutligen överförs till långtidsminnet (LTM) via underhållsrepetition. Varje lager har distinkta egenskaper för kodning, kapacitet och varaktighet.
Modellen genererade ett rikt experimentellt forskningsprogram. Sperlings (1960) partiella rapportteknik avslöjade att det visuella sensorregistret (ikoniskt minne) håller en stor mängd information (~9–12 enheter) i en bråkdel av en sekund. Millers (1956) "magiska siffra sju" fastställde KTM-kapaciteten till ungefär 7 ± 2 block. Peterson och Petersons (1959) konsonanttrigramstudie visade att KTM-varaktigheten utan repetition är ungefär 15–30 sekunder. Conrad (1964) visade att KTM använder övervägande akustisk kodning, även för visuellt presenterat material.
Trots sitt inflytande möter modellen betydande kritik. Patient K.F. (Shallice & Warrington, 1970) hade kraftigt nedsatt sifferräckvidd men relativt intakt långtidsinlärning — det omvända av vad en strikt seriell gateway-modell förutsäger. Baddeley och Hitchs (1974) arbetsminnesmodell ersatte det unitära KTM med ett flerkomponentsystem.
Vanliga frågor
Vilka är de tre lagren i flerlagringsmodellen?
De tre lagren är: (1) sensorregistret — håller rå sensorisk information i en bråkdel av en sekund (ikoniskt minne ~0,5 s; ekoiskt minne ~2–4 s); mycket stor kapacitet. (2) Korttidsminnet (KTM) — håller information som uppmärksammats i ungefär 15–30 sekunder utan repetition; kapacitet ~7 ± 2 block; använder övervägande akustisk kodning. (3) Långtidsminnet (LTM) — praktiskt taget obegränsad kapacitet och potentiellt permanent varaktighet; använder övervägande semantisk kodning.
Vad är skillnaden mellan kodning i KTM och LTM?
Korttidsminnet använder primärt akustisk (ljudbaserad) kodning. Conrad (1964) visade att återkallelsfel i KTM grupperades kring akustiskt likartade bokstäver — även när bokstäverna presenterades visuellt — vilket tyder på att materialet kodats om till fonologisk form. Långtidsminnet använder primärt semantisk kodning. Baddeley (1966) visade att semantiskt likartade ord orsakar mer interferens i LTM-återkallelse än akustiskt likartade ord.
Vilka bevis stödjer flerlagringsmodellen?
Viktiga bevis inkluderar: (1) Seriepositionseffekten — bättre återkallelse av tidiga enheter (primateffekt, tillskriven LTM-transfer via repetition) och slutliga enheter (recency, tillskriven KTM). Fördröjning av återkallelse avskaffar selektivt recencyeffekten. (2) Patient H.M., som hade intakt KTM men inte kunde forma nya LTM — stöder deras separation. (3) Sperlings (1960) ikoniska minnesforskning som etablerade sensorregistret.
Vilka är de viktigaste kritikerna av flerlagringsmodellen?
De viktigaste kritikerna är: (1) KTM är inte unitärt — patient K.F. hade kraftigt nedsatt KTM men intakt LTM-bildning, vilket motsäger den seriella gatewayen. (2) Repetition ≠ LTM-transfer — processningsnivåforskning (Craik & Lockhart, 1972) visade att djup, semantisk bearbetning ger bättre retention än utökat underhållsrepetition. (3) Modellen ignorerar den aktiva bearbetningsrollen hos KTM och behandlar det som en passiv tillfällig buffer.
Övningsfrågor
8 frågor från Cognitive Connie som testar din förståelse av flerlagringsmodellen. Hämtade från hela frågebanken via begreppets relationer.
Starta övningsquizLäsning
Studier & fall
Relaterade quiz
Ämnen & relaterade begrepp
Key Brain Functions
Understand how the brain performs its most important cognitive tasks — from planning and impulse control to memory, attention, and sustained focus.
Relaterat begrepp
Hippocampus
En böjd, sjöhästformad struktur i mediala temporalloben som är avgörande för att konsolidera nya dek
Relaterat begrepp
Arbetsminne
Det kognitiva systemet som håller och manipulerar en begränsad mängd information aktivt i minnet för
Relaterat begrepp
Glömska
De mekanismer genom vilka minnen blir otillgängliga eller förloras, inklusive spårförfall, proaktiv
Källor
Senast granskad: 8 augusti 2026
- 1.
Atkinson, R. C., & Shiffrin, R. M. (1968). Human memory: A proposed system and its control processes. Psychology of Learning and Motivation, 2, 89–195.
Original paper proposing the multi-store model of memory.
- 2.
Sperling, G. (1960). The information available in brief visual presentations. Psychological Monographs, 74(11), 1–29.
Partial report technique revealing iconic memory capacity and duration.
- 3.
Miller, G. A. (1956). The magical number seven, plus or minus two: Some limits on our capacity for processing information. Psychological Review, 63(2), 81–97.
Established STM capacity at 7 ± 2 chunks and introduced chunking.
- 4.
Peterson, L. R., & Peterson, M. J. (1959). Short-term retention of individual verbal items. Journal of Experimental Psychology, 58(3), 193–198.
Demonstrated STM duration without rehearsal is approximately 15–30 seconds.
- 5.
Conrad, R. (1964). Acoustic confusions in immediate memory. British Journal of Psychology, 55(1), 75–84.
Demonstrated acoustic coding in STM through the acoustic confusion effect.