Vad är amygdala?

Nej. Även om amygdala är mest känd för rädslobearbetning, har forskning visat att den bidrar till ett brett spektrum av emotionellt relevanta processer: belöningsinlärning (positiva emotioner aktiverar BLA liksom negativa), socialögenkänning (känsliga för ansiktsuttryck, speciellt negativa), uppmärksamhet (orienterar mot emotionellt saliente stimuli) och besluts­fattande under osäkerhet. LeDoux argumenterar nu att amygdala bättre förstås som en detektor av biologisk signifikans — positiv som negativ — snarare än en dedikerad rädslomodul.

Patient SM har bilateral amygdaladegeneration och uppvisade en närmast total avsaknad av rädsla: hon närmade sig ormar och spindlar utan tvekan, utvisade rädsloigenkänning korrekt på bilder men upplevde inte känslan, och utsatte sig upprepade gånger för farliga situationer utan normal varningssignal. Intressant: hon upplevde rädsla vid inhalation av CO₂ — ett stimuli som triggar panik via inre (interoceptiva) snarare än externa signaler. Detta tyder på att amygdalan är kritisk för att bearbeta externals hot, men att interna hotdetektionssystem kan generera rädsla utan amygdala.

PTSD karakteriseras av hyperreaktiv amygdala och nedsatt prefrontal kortikal reglering av amygdalaresponser. Vid traumapåminnelse aktiveras amygdala kraftigt — som vid den ursprungliga traumaupplevelsen — medan ventromediala och dorsolaterala prefrontala cortex, som normalt dämpar amygdalarespons, visar minskad aktivitet. Behandlingar som exponeringsterapi och EMDR syftar till att re-aktivera prefrontal dämpreglering och extingera betingade rädsloassociationer i BLA. SSRI-läkemedel verkar delvis via serotonerga modulatorer av amygdalaaktivitet.