DSM-5 och ICD-10: klassificering av ångeststörningar

Ångeststörningar är bland de mest utbredda psykiska hälsotillstånden globalt, men deras klassificering har reviderats avsevärt under de senaste decennierna. De två dominerande systemen — DSM-5 (American Psychiatric Association, 2013) och ICD-10 (Världshälsoorganisationen) — är överens om det breda landskapet av ångeststörningar men skiljer sig på meningsfulla sätt: vilka tillstånd som hör hemma i kapitlet, hur varaktighetströsklar ställs in och hur störningar grupperas.

World Health Organization

ICD-10 in use since 1992

Internationella klassifikationen av sjukdomar (10:e revisionen) grupperar de flesta ångeststörningar under F40–F41 men behåller Selektiv mutism (F94.0) i barndomens sociala funktionsstörningar och Hypokondriacal störning (F45.2) i somatoforma störningar.

American Psychiatric Association

DSM-5 published 2013

Den femte upplagan av Diagnostic and Statistical Manual separerade Agorafobi från Panikstörning, utvidgade Separationsångest till vuxna, omklassificerade Selektiv mutism under Ångeststörningar och flyttade Sjukdomsångeststörning (tidigare Hypokondrié) till kapitlet om Somatiska symtom.

Separationsångeststörning — DSM-5

Överdrivet rädsla eller ångest rörande separation från anknytningspersoner, utvecklingsmässigt olämplig och närvarande i minst 4 veckor hos barn/ungdomar eller 6 månader hos vuxna. DSM-5 utvidgade diagnosen till att gälla under hela livsloppet, ta bort det tidigare DSM-IV-kravet att debut inträffar före 18 år.

Separationsångeststörning — ICD-10 (F93.0)

Kodad som F93.0 inom kapitel F93 (Emotionella störningar med debut specifik för barndom). ICD-10 begränsar diagnosen till barndomsdebut — en nyckelskiljnad från DSM-5.

Selektiv mutism — DSM-5

Konsekvent misslyckande att tala i specifika sociala situationer (t.ex. skolan) trots att man talar i andra sammanhang, under minst 1 månad, störande för utbildningsprestation. Klassificerad under Ångeststörningar i DSM-5, vilket återspeglar evidens att beteendet är ångestdrivet.

Specifik fobi — DSM-5

Markerad rädsla eller ångest om ett specifikt föremål eller en situation, vanligtvis som framkallar omedelbar rädsloreaktion, aktivt undvikt eller uthållet med intensiv ångest, oproportionell mot faktisk fara och bestående (typiskt 6+ månader). Fem specifikationstyper: Djur, Naturlig miljö, Blod-Injektion-Skada, Situationell och Annan.

Social ångeststörning — DSM-5

Markerad rädsla eller ångest om sociala situationer där personen kan granskas av andra. Rädslan är att personen ska handla på ett sätt som är förödmjukande eller generande, eller att ångestsymptom ska utvärderas negativt. Symptom måste kvarstå i 6 månader eller mer.

Panikstörning — DSM-5

Återkommande oväntade panikattacker följda av minst 1 månads persistent oro om ytterligare attacker eller deras konsekvenser, eller signifikant maladaptiv beteendeförändring. I DSM-5 är Panikstörning och Agorafobi fullt oberoende diagnoser.

Agorafobi — DSM-5

Markerad rädsla eller ångest om två eller fler av fem situationskategorier: kollektivtrafik, öppna platser, slutna platser, köer/folkmassor och att vara utomhus ensam. DSM-5 kodar Agorafobi oberoende av Panikstörning — en strukturell skillnad från ICD-10.

Generaliserat ångestsyndrom — DSM-5

Överdrivet oro och ångest om många händelser eller aktiviteter, mer dagar än inte under minst 6 månader, som personen har svårt att kontrollera. Vuxna måste visa 3 av 6 associerade symptom: rastlöshet, lätt trötthet, koncentrationssvårigheter, irritabilitet, muskelpänning eller sömnstörning.

Sjukdomsångeststörning — DSM-5 (Somatiskt symtomkapitel)

Preoccupation med att ha eller förvärva en allvarlig sjukdom, med frånvarade eller milda somatiska symptom. DSM-5 placerar detta under "Somatiska symtom och relaterade störningar" — INTE Ångeststörningskapitlet. Det ersätter det som tidigare kallades Hypokondrié.

Varför är Sjukdomsångeststörning inte i DSM-5:s Ångeststörningskapitel?+

DSM-5 flyttade Sjukdomsångeststörning till ett nytt kapitel kallat "Somatiska symtom och relaterade störningar." Motivet är att det definierande draget är preoccupation med idén om att ha en allvarlig sjukdom — inte ångest per se. Det kognitiva innehållet skiljer sig från prototypiska ångeststörningar: fokus är på sjukdomsövertygelse och hälsosökande beteenden, inte hotbedömning i sociala, separations- eller situationsmässiga sammanhang.

Hur skiljer sig DSM-5 från ICD-10 i sin hantering av Agorafobi och Panikstörning?+

DSM-5 behandlar Panikstörning och Agorafobi som två helt separata diagnoser som kan förekomma oberoende eller komorbidt. ICD-10, däremot, kodar Agorafobi under F40.0 med två undertyper: F40.00 (utan panikstörning) och F40.01 (med panikstörning). Epidemiologiska data stöder DSM-5:s tillvägagångssätt: befolkningsstudier finner att ungefär en tredjedel av människor med Agorafobi inte har historik av Panikstörning.

Senast granskad juli 2025
  1. 1.

    American Psychiatric Association. (2013). Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders (5th ed.). APA Publishing. https://doi.org/10.1176/appi.books.9780890425596

    +Om den här källan

    Primary source for all DSM-5 diagnostic criteria, chapter placements, specifiers, and duration thresholds covered in this theme.

  2. 2.

    World Health Organization. (1992). The ICD-10 Classification of Mental and Behavioural Disorders: Clinical Descriptions and Diagnostic Guidelines. WHO. https://www.who.int/publications/i/item/9241544228

    +Om den här källan

    Primary source for all ICD-10 F-codes and diagnostic criteria described in this theme, including F40–F41, F45.2, F93.0, and F94.0.