Vad innebär Role Congruity Theory (Eagly & Karau, 2002) för kvinnors möjligheter till ledarskap?
A: Kvinnor saknar de kognitiva förmågor som ledarrollen kräver
B: Inkongruens mellan den kvinnliga könsrollen och ledarrollen skapar fördomsbaserade hinder
C: Organisationer aktivt diskriminerar mot kvinnliga ledare
D: Ledarrollen kräver biologiskt manliga egenskaper
Eagly & Karaus Role Congruity Theory (2002) menar att fördomar mot kvinnliga ledare uppstår när det finns inkongruens (bristande överensstämmelse) mellan den prescriptiva/descriptiva kvinnliga könsrollen och de egenskaper som förknippas med ledarrollen.
Vad hävdar "Lack-of-Fit"-modellen om varför kvinnor missgynnas i ledarskapspositioner?
A: Kvinnor saknar den erfarenhet som krävs för chefspositioner
B: Kvinnor har lägre motivation att söka ledarskapspositioner
C: Kvinnors upplevda egenskaper ses som dåligt matchade till ledarrollens krav
D: Kvinnor presterar sämre på ledarskapsmätningar på grund av stereotype threat
Lack-of-Fit-modellen förklarar att diskriminering uppstår eftersom de egenskaper vi tillskriver kvinnor uppfattas som dåligt passande (poor fit) för de krav som ledarrollen anses ställa — oberoende av kvinnors faktiska kompetens.
"Think-Manager-Think Male"-paradigmet (Schein, 1973) innebär att...
A: Manliga chefer faktiskt presterar bättre på finansiella nyckeltal
B: Ledarskap bör modelleras på traditionellt manliga kommunikationsstilar
C: Manliga mentorer föredras framför kvinnliga i affärsmiljöer
D: Chefsrollen förknippas med maskulina egenskaper i folks föreställningar
Scheins "Think Manager – Think Male"-forskning (1973) visade att de egenskaper som förknippas med en framgångsrik chef (t.ex. beslutsamhet, dominans, självförtroende) i hög grad överlappade med stereotypa maskulina egenskaper, men inte med feminina.
I kontexten för ledarskapsstereotyper avser Agency respektive Communion...
A: Agency = dominanta/tävlingsinriktade egenskaper (typiskt manliga); Communion = omvårdande/samarbetsorienterade egenskaper (typiskt kvinnliga)
B: Agency = inflytande via position; Communion = inflytande via relationer
C: Agency = ledarskap genom resultat; Communion = ledarskap genom värderingar
D: Agency = formell auktoritet; Communion = informell auktoritet
Agency–Communion är ett centralt paradigm i könsstereotypforskning. Agentiska egenskaper (handlingskraftighet, dominans, självhävdelse) förknippas med män och ledarrollen, medan kommunala egenskaper (omsorg, samarbete, lyhördhet) förknippas med kvinnor — vilket skapar en strukturell nackdel för kvinnliga ledare.
Vad visade Koenig et al:s (2011) meta-analys om ledarskapsstereotyper?
A: Ledarskapsstereotyper har i stor utsträckning försvunnit i moderna organisationer
B: Ledare uppfattas fortfarande som mer maskulina än feminina
C: Kommunala egenskaper värderas allt högre i ledarskapskontexter
D: Kvinnliga ledare utvärderas numera mer positivt än manliga
Koenig et al:s (2011) meta-analys bekräftar att ledarskapsstereotypen fortfarande är utpräglat maskulin — ledare förknippas i signifikant högre grad med manliga/agentiska egenskaper än med feminina/kommunala egenskaper.
Vilken typ av Motivation to Lead (MTL) speglar en äkta, intrinsisk njutning av ledarrollen?
A: Social-Normative MTL (SN-MTL)
B: Non-Calculative MTL (NC-MTL)
C: Extrinsic-Reward MTL (ER-MTL)
D: Affective-Identity MTL (AFF-MTL)
Affective-Identity MTL (AFF-MTL) karaktäriseras av en intrinsisk drivkraft — individen gillar genuint att vara ledare och identifierar sig med ledarrollen som en central del av sin självbild.
Social-Normative MTL (SN-MTL) kännetecknas av...
A: Genuint engagemang och glädje inför ledaruppgifter
B: Rationell kalkyl av externa belöningar och fördelar
C: En känsla av plikt och förpliktelse att ta på sig ledarskapsansvar
D: Strävan efter status och makt inom organisationen
Social-Normative MTL (SN-MTL) drivs av en känsla av social skyldighet eller plikt — individen tar på sig ledarrollen för att man förväntar sig det, för att bidra till gruppen eller för att det upplevs som normativt rätt, inte nödvändigtvis för att man vill.
Vad är Non-Calculative MTL (NC-MTL)?
A: Att undvika ledarskap på grund av sociala normer
B: Att inte låta sig motiveras av externa belöningar eller materiella fördelar vid ledarskapstagande
C: Att ta på sig ledarskap motvilligt av pliktskäl
D: Att sakna kognitiv förmåga att bedöma kostnader och vinster med ledarrollen
Non-Calculative MTL (NC-MTL) innebär att individen INTE drivs av externa belöningar (lön, status, prestige) i sitt ledarskapstagande — de tar inte på sig ledarrollen för personlig vinning utan av andra skäl.
Inom interpersonell cirkumplexteori applicerad på ledarskap — vilken dimension predicerar ledarskapsframträdande starkast?
A: Dominans (Agency)
B: Omsorg/Nurturance (Communion)
C: Introversion–Extraversion
D: Conscientiousness
I den interpersonella cirkumplexen organiseras socialt beteende längs axlarna Dominans–Underkastelse och Omsorg–Fientlighet. Dominans (agentiska egenskaper) predicerar starkast vem som framträder som ledare i en grupp.
Vilket personlighetsmönster är enligt forskning om ledarskapsframträdande mest förknippat med att emergera som ledare?
A: Hög Communion (värme och samarbetsvilja)
B: Hög Conscientiousness kombinerat med låg Extraversion
C: Hög Agency (dominans och självhävdelse)
D: Hög Openness kombinerat med låg Agreeableness
Forskning om ledarskapsframträdande (leadership emergence) visar konsekvent att individer med hög Agency — dominans, assertivitet och självhävdelse — har störst sannolikhet att framstå som och väljas till ledare, oavsett om de faktiskt är de mest effektiva ledarna.
Kön, Stereotyper & Ledarskapsframträdande
Vad innebär Role Congruity Theory (Eagly & Karau, 2002) för kvinnors möjligheter till ledarskap?
Om det här quizet
Utforska hur könsstereotyper påverkar synen på ledarskap — från role congruity theory och lack-of-fit till de tre paradigmen — samt vad som driver ledarskapsframträdande, inklusive motivationen att leda (MTL) och interpersonell cirkumplexteori.