Harlows apor och kontakttröst

Vad var "skafferiteorin" om anknytning som Harlows experiment utformades för att testa?

I slutet av 1950-talet och början av 1960-talet genomförde Harry Harlow vid University of Wisconsin-Madison en serie experiment med rhesusapor som vände upp och ned på ett länge hållet antagande om det maternella anknytningens natur. Den rådande "skafferiteori" — upprätthållen av både behaviorister och freudister — hävdade att spädbarn blir fästa vid sina mödrar primärt för att mödrarna ger mat.

Harlows studier visade något helt annat: det var inte matning utan fysisk kontakttröst som drev anknytningsbeteende. Hans arbete gav det första kontrollerade experimentella beviset för vad John Bowlby samtidigt articulerade i teoretiska termer, och det förändrade permanent hur psykologer, kliniker och samhälle förstår spädbarnets emotionella behov.

8
Mellannivå
~12 min
6
AnknytningsteoriKontakttröstHarry HarlowSocial deprivationKritisk periodTrygg bas