Vad är "environment of evolutionary adaptedness" (EEA) i evolutionär psykologi?
A: Den nuvarande moderna miljön som psykologiska mekanismer har anpassat sig till under de senaste 200 åren
B: Den statistiska sammanfattningen av evolutionärt relevanta omgivningskarakteristika under den period då en art evolverade; för homo sapiens, i stort sett afrikansk pleistocen-miljö
C: Det ekologiska habitat som en art bebor i dag och som driver pågående naturligt urval
D: Den mentala representations av en individs uppfattade sociala och fysiska miljö
EEA (Bowlby, 1969; Tooby & Cosmides, 1990) avser den omgivning under vilken en arts psykologiska mekanismer evolverade via naturligt urval. Det är inte en enda specifik tid och plats utan ett statistiskt begrepp — de typiska selektionspressen som en art mötte under sin evolutionärt relevanta historia. För homo sapiens avser detta i stort sett afrikansk pleistocen (~2,5 miljoner–10 000 år sedan) i jägarsamlarband.
Vad skiljer en "adaptation" från ett "byproduct" i evolutionär psykologi?
A: Adaptationer är observerbara beteenden; byproducts är oobserverwbara kognitioner
B: En adaptation är en funktion som existerar för att naturligt urval gynnade den i EEA; ett byproduct är ett drag som uppstod som en konsekvens av adaptationer men inte direkt selekterades för sin nuvarande funktion
C: Adaptationer är universella för en art; byproducts är kulturspecifika
D: Adaptationer är genetiskt kodade; byproducts uppstår enbart via inlärning
Tooby och Cosmides specificerade: Adaptationer är strukturer/beteenden/kognitioner som producerats av naturligt urval för deras funktion. Byproducts (bieffekter) är drag som medföljer adaptationer men inte selekterades för sin nuvarande manifestation — Stephen Jay Gould och Lewontin kallade dessa "spandrels." Exempel: Musik är ett möjligt byproduct av adaptioner för språk och audiomotorisk integration, snarare än en direkt adaptation för musikalisk njutning.
Hamiltons regel och inklusive fitness förklarar hjälpbeteende gentemot släktingar. Vad är formeln?
A: r × K > C, där r = reproduktionsframgång, K = konkurrenter, C = kostnad
B: rB > C, där r = genetisk släktskapskoefficient, B = adaptivt fördelsvärde för mottagaren, C = kostnad för givaren
C: B/C > 1, oberoende av genetisk relatedness; hjälpbeteende selekteras när fördelar överstiger kostnader
D: r + B × n > C, där n = antal hjälpta släktingar, B = fördelsvärde, C = kostnad per handling
William D. Hamilton (1964) formulerade principen för inklusive fitness och kin selection: en altruistisk handling selekteras om rB > C, där r = koefficienten för genetisk relatedness (sannolikheten att en allel delas på grund av gemensamt ursprung — 0,5 för helsyskon, 0,25 för halvsyskon), B = reproduktiv nytta för mottagaren, C = reproduktiv kostnad för givaren. J.B.S. Haldane: "Jag skulle lägga livet för att rädda åtta kusiner" (r=0,125; 8×0,125=1.0>1 kost).
Trivers' föräldrarinvesteringsteori (1972) föreslår att skillnader i obligatorisk föräldrarinvestering förutsäger:
A: Att hanar alltid investerar mer i avkomma; honor tävlar om honor
B: Att det kön med högre minimuminvestering (typiskt honor hos däggdjur) är mer selektivt vid parval; det kön med lägre investering tävlar mer om tillgång till det högt investerande könet
C: Att föräldralinvestering i alla arter är lika fördelad; asymmetrier är kulturbetingade
D: Att det kön som investerar mest väljer partner av kostnadsskäl; det kön som investerar minst accepterar alla tillgängliga partners
Robert Trivers (1972) föreslog att sexuell selektion kan förklaras av föräldrarinvestering: det kön som investerar mer i reproduktion (tid, energi, risk) har mer att förlora på dåliga parval och bör vara mer selektivt. Hos däggdjur investerar honor minimalt mycket mer (graviditet, amning) än hanar. Förutsägelsen: honor är mer selektiva vid parval; hanar tävlar intensivare om tillgång till honor. Detta mönster ses i de flesta däggdjursarter.
Sexuellt urval kan verka via vilket av följande två mekanismer?
A: Kin-selektion och reciprok altruism
B: Intersexuellt urval (vanligen honor väljer hanar med direkta/indirekta fördelar) och intrasexuellt urval (konkurrens inom ett kön — vanligen hanar mot hanar)
C: Naturligt urval (survival) och sexuellt urval (reproduktion) — alltid opposita krafter
D: Direkt selektion (synliga karaktärsdrag) och balanserat urval (frekvensberoen selektion)
Charles Darwin identifierade sexuellt urval som en distinkt form av selektion. Den verkar via: (1) Intersexuellt urval ("mate choice"): Individer av ett kön (vanligtvis honor) väljer partner baserat på direkta fördelar (resurser, föräldraförmåga) eller indirekta fördelar ("goda gener" signalerade av sekundära könskaraktärer som påfågelns svans). (2) Intrasexuellt urval: Individer av ett kön tävlar direkt om tillgång till det andra könet — via kamp, dominansrangordning, spermkonkurrens.
Vad är "massive modularity"-hypotesen i evolutionär psykologi (Fodor/Tooby & Cosmides)?
A: Att hjärnan är en general-purpose lärmaskin utan förspecialiserade moduler
B: Att hjärnan innehåller ett stort antal domänspecifika, evolutionärt formade kognitiva mekanismer (moduler) — var och en designad för att lösa specifika anpassningsproblem
C: Att all kognition medieras av en central modul (g-faktorn); specifika förmågor är dess utflöden
D: Att moduler bara finns för sensorisk bearbetning (vision, auditiv input); högre kognition är icke-modulär
Tooby och Cosmides, bygger på Fodors modularkoncept men utvidgar det: de föreslår att hjärnan är "massively modular" — sammansatt av ett stort antal domänspecifika, funktionellt specialiserade delsystem, var och en formad av naturligt urval för att lösa återkommande anpassningsproblem (hot-detektion, ansiktsigenkänning, cheating-detektion, partner-preferenser). Kontrast: Standardmodellen i kognitionsvetenskap ser hjärnan som mer generalisserad och domängeneral.
Vilka är de viktigaste metodologiska och konceptuella kritikerna mot evolutionär psykologi?
A: Att evolutionär psykologi ignorerar neurovetenskap och evolutionära studier av djur
B: Just-so stories (olistbara post-hoc adaptationsberättelser), oklarheter om EEA, svårigheter att falsifiera hypoteser, och riskerna för naturalistisk felslutning och missbruk för att legitimera ojämlikheter
C: Att evolutionär psykologi förutsätter genetisk determinism, vilket nu är motbevisat av epigenetiken
D: Att evolutionär psykologi bara tillämpas på icke-västerländska kulturer och saknar universella fynd
Kritiker lyfter: (1) "Just-so stories" — adaptativa berättelser som är kreativa men svåra att testa empiriskt. (2) Problematik kring EEA-specificering — vi vet lite om exakt vilka urvalstryck som gällde. (3) Svaga falsifierbarhetskriterier. (4) Naturalistisk felslutning — att blanda ihop "naturligt" med "bra" eller "oundvikligt". (5) Selektiv tillämpning — ofta fokus på könsroller och aggression med potential att biologisera sociala orättvisor. Evolutionär psykologi är dock ett legitimt forskningsfält med falsifierbara prediktioner när metodologin är rigorös.
Seligmans "preparedness"-teori (1971) är ett evolutionärt bidrag till inlärningsteori. Vad föreslår den?
A: Att alla stimuli är lika betingbara; beredskap är en kognitiv, inte biologisk egenskap
B: Att organismer är biologiskt förberedda att associera specifika stimuli med specifika utfall — speglar evolutionär historia; fobier mot evolutionärt relevanta hot (ormar, spindlar) förvärvas lättare och är mer resistenta mot utsläckning
C: Att evolutionär beredskap enbart tillämpas på positiv förstärkning, inte på aversiva betingningar
D: Att fobier är kulturella konstruktioner utan evolutionär grund; prepared learning förklarar enbart icke-kliniska rädslor
Martin Seligmans prepared learning-teori (1971) föreslår att evolutionen har selekterat för en biologisk beredskap (preparedness) att snabbt associera biologiskt relevanta stimuli med fara. Djur (och människor) lär sig lättare att frukta ormar, spindlar och höga platser (evolutionärt hotfulla) än blommor eller hushållsutrustning (modern, men evolutionärt ofarlig). Förvärvet är snabbt (often one-trial), motstår extinktion och kvarstår trots kognitiv insikt om att hotet är irrationellt.
Evolutionär psykologi
Vad är "environment of evolutionary adaptedness" (EEA) i evolutionär psykologi?
Om det här quizet
Evolutionär psykologi tillämpar evolutionär teori på mänsklig psykologi — och frågar vilka psykologiska mekanismer som kan ha formats av naturligt och sexuellt urval i den miljö i vilken mänskligheten utvecklades. Ansatsen är kraftfull men kontroversiell, särskilt vad gäller metodologiska begränsningar och sociala implikationer.
Det här testet täcker kärnbegreppen — EEA, adaptation, inklusive fitness, föräldrarinvesteringsteori, sexuellt urval, massiv modularitet — och de viktigaste kritikerna.