ACT "hexaflex" beskriver sex kärnpsykologiska processer som ACT syftar till att odla. Vilka är de?

A: Acceptans, defusion, kontakt med nuet, jag-som-kontext, värderingar och engagerat handlande

B: Mindfulness, acceptans, medkänsla, defusion, emotionsreglering och värdeklargörande

C: Stresstolerans, emotionsreglering, mindfulness, interpersonell effektivitet, acceptans och engagemang

D: Validering, engagemang, flexibilitet, acceptans, medkänsla och exponering

ACT hexaflex (Hayes et al., 1999) namnger sex sammanvävda psykologiska processer riktade i ACT: (1) Acceptans — vilja att ha svåra tankar och känslor utan att kämpa mot dem; (2) Kognitiv defusion — skapa avstånd från tankar, se dem som mentala händelser snarare än sanningar; (3) Kontakt med nuet — mindful uppmärksamhet mot nu och här; (4) Jag-som-kontext (det observerande jaget) — att uppleva sig som den stabila kontext som innehåller tankar och känslor, inte som de innehållen; (5) Värderingar — klargöra vad som är viktigast för personen; (6) Engagerat handlande — att vidta värderingskonsekventa handlingar.

ACT föreslår att många psykologiska problem uppstår från "psykologisk inflexibilitet". Vad är ACT-begreppet "experientiellt undvikande" och hur upprätthåller det psykologiska problem?

A: Experientiellt undvikande är tendensen att undvika externa fruktade situationer; det upprätthåller ångest genom att förhindra utsläckningsinlärning

B: Experientiellt undvikande är försöket att undertrycka, undvika eller fly från oönskade privata upplevelser (tankar, känslor, minnen, kroppsliga sensationer) — vilket paradoxalt ökar deras frekvens, framträdande och beteendemässiga kontroll, och krymper personens liv när mer och mer undviks

C: Experientiellt undvikande är användningen av KBT-tekniker för att undvika att engagera sig i emotionellt material

D: Experientiellt undvikande avser undvikande av nya upplevelser generellt, drivet av ångest inför det okända

Experientiellt undvikande är ett av ACT:s kärnkoncept: försöket att ändra formen, frekvensen eller kontexten för privata händelser (tankar, känslor, sensationer, minnen, drifter) även när det skadar personen. Problemet är att försökt undertryckande tenderar att öka intrångsfriheten hos den undvikna upplevelsen (ironiska rekyleffekter), och att organisera beteende kring undvikande av interna tillstånd progressivt krymper livet.

DBT för emotionellt instabil personlighetsstörning har fyra kärnfärdighetsmoduler. Vilka är de och vilken funktion tjänar var och en?

A: Mindfulness (medvetenhet), stresstolerans (överlevnadsfärdigheter), emotionsreglering (förändra emotioner), interpersonell effektivitet (relationsfärdigheter)

B: Acceptans (av sig själv), engagemang (till förändring), validering (från andra), exponering (för undvikta emotioner)

C: Kognitiv omstrukturering, beteendeaktivering, tankejournaler, problemlösning

D: Schemamedvetenhet, modusarbete, omföräldraskap, stolsarbete

DBT:s fyra färdighetsmoduler är: (1) Kärn-mindfulness — grunden för all DBT; färdigheter för att observera, beskriva och delta i nuet utan att döma; det "visa sinnet"; (2) Stresstolerans — krishanteringsfärdigheter (TIPP, ACCEPTS, självtröst, IMPROVE) för att uthärda akuta emotionella kriser utan att göra saker värre; radikal acceptans; (3) Emotionsreglering — förstå emotioner, minska sårbarhet, öka positiva emotioner, förändra emotioner genom mothandlande; (4) Interpersonell effektivitet — färdigheter för att upprätthålla relationer medan man hävdar behov (KÄRNA/DEAR MAN).

DBT utformades specifikt för emotionellt instabil personlighetsstörning (EIPS). Vilken Linehan-teori förklarar varför standard-KBT ofta upplevdes som ogiltighetsgivande av personer med EIPS?

A: Social inlärningsteori — personer med EIPS modellerade sin terapeuts kritiska hållning

B: Biosocial teori — EIPS uppstår från biologisk baserad emotionell känslighet i interaktion med en ogiltighetsgivande miljö under utvecklingen; standard-KBT:s fokus på förändring upplevdes som ytterligare ett ogiltighetsgivande budskap

C: Schemateori — EIPS drivs av tidiga maladaptiva scheman som KBT inte kan nå

D: Anknytningsteori — EIPS återspeglar desorganiserad anknytning som KBT inte adresserar

Linehans biosociala teori föreslår att EIPS resulterar ur transaktionen mellan biologisk emotionell känslighet (hög reaktivitet, långsam återgång till baslinjen) och en genomgripande ogiltighetsgivande miljö. När personer med EIPS mötte standard-KBT — som fokuserar på att identifiera och förändra "förvrängda" tankar — kände det förändringsfokuserade budskapet som ytterligare ett tillfälle av att bli tillsagd att deras responser var fel. DBT utformades för att balansera validering med förändring.

Mindfulnessbaserad kognitiv terapi (MBKT) utvecklades primärt för vilken klinisk population och vad var den viktigaste upptäckten som motiverade det?

A: MBKT utvecklades för akut depression och visade stora effekter jämfört med antidepressiva

B: MBKT utvecklades för personer med recidiverande depression (tre eller fler tidigare episoder) för att förhindra återfall; fyndet var att mindfulness avbryter depressivt återfall genom att förändra personens relation till depressiva tankar och humör snarare än deras innehåll

C: MBKT utvecklades för generaliserat ångestsyndrom för att minska kronisk oro

D: MBKT utvecklades för kronisk smärta för att öka smärttolerans genom mindfulness av kroppsliga sensationer

MBKT utvecklades av Segal, Williams och Teasdale (2002) specifikt för att förhindra depressivt återfall hos personer som hade tillfrisknat från tre eller fler episoder av egentlig depression. Nyckelinsikten: vid återhämtad depression reaktiverar låg nivå av nedstämdhet samma negativa tankemönster associerade med depression — en association som inte sker hos aldrig-deprimerade. MBKT tränar deltagare att märka när denna reaktivering börjar och svara med mindful, decentrerad medvetenhet. Flera RCT:er visar att MBKT minskar återfall med ungefär 40–50 % hos högrisk-patienter.

Vad är "decentrering" (eller "metakognitiv medvetenhet") i MBKT, och varför anses den vara den centrala förändringsmekanismen?

A: Decentrering innebär att flytta sig bort från sitt emotionella centrum mot en mer rationell hållning

B: Decentrering innebär att observera tankar som mentala händelser snarare än fakta — att se en negativ tanke som "en tanke som uppstår i sinnet" snarare än "sanningen om hur saker är" — att flytta sig från att vara inbäddad i tanken till att observera tanken

C: Decentrering innebär att flytta sig från ett självcentrerat perspektiv till ett mer empatiskt, andra-centrerat perspektiv

D: Decentrering innebär att fysiskt centrera sig genom andning och hållning innan man engagerar sig med svåra tankar

Decentrering (Segal et al., 2002; även kallad "metakognitiv medvetenhet" eller, i ACT-terminologi, "defusion") är förmågan att observera tankar som flyktiga mentala händelser snarare än direkta avläsningar av verkligheten. Istället för "Jag är värdelös" (fusion — tanken är en upplevd sanning) är den decentrerade hållningen "Jag märker att jag har tanken 'Jag är värdelös'" — vilket skapar ett vittnesperspektiv på mental aktivitet. MBKT syftar till att odla decentrering genom mindfulnessmeditationspraktik.

Compassionfokuserad terapi (CFT) baseras på en evolutionär modell för emotionell reglering. Vilka är de tre systemen och hur riktar CFT sig mot dem?

A: Kamp, flykt och frysning — CFT riktar in sig på frysresponsen genom graderad exponering

B: Hotsystem (skydd, ångest/ilska), drivkraftsystem (sökning, njutning/motivation) och lugnande/anknytnigssystem (tillfredsställelse, värme, säkerhet, medkänsla) — CFT syftar till att nedreglera det överaktiva hotsystemet och aktivera det lugnande systemet genom compassion mind-träning

C: Kortikala, limbiska och hjärnstamssystem — CFT använder mindfulness för att balansera kortikal modulering av limbiska hotresponser

D: Anknytning, utforskning och socialt engagemangssystem — CFT riktar in sig på alla tre genom compassionpräglad imagination och relationsarbete

Gilberts evolutionära modell föreslår tre affektregleringssystem: (1) Hotsystemet — evolverat för att detektera och reagera på hot; förknippat med rädsla, ilska och äckel; snabbverkande; (2) Drivkraft- och resurssökningssystemet — evolverat för att motivera närmande mot resurser; förknippat med spänning, motivation, njutning; (3) Det lugnande/anknytnigssystemet — evolverat hos däggdjur för att reglera stress genom social koppling och omsorg; förknippat med tillfredsställelse, värme, trygghet. CFT riktar in sig på det lugnande systemet genom compassion mind-träning.

Schematerapi introducerar begreppet "schemamodus". Vad är ett schemamodus och varför är det kliniskt viktigt?

A: Ett schemamodus är den grad i vilken ett schema är aktiverat — scheman kan vara fullt aktiva, delvis aktiva eller vilande

B: Ett schemamodus är ett aktuellt emotionellt tillstånd och förknippade copingbeteenden — de "delar" av personen som är aktiva vid ett givet tillfälle; modusarbete adresserar direkt den omedelbara emotionella upplevelsen i sessionen snarare än det abstrakta schemat

C: Ett schemamodus är den interpersonella roll klienten intar i relationer, bestämd av deras anknytningsstil

D: Ett schemamodus är ett strukturerat protokoll inom schematerapi som specificerar vilka tekniker som ska användas i varje behandlingsfas

Schemamodus introducerades av Young för att hantera kliniska presentationer — särskilt personlighetsstörningar — där flera scheman verkar i snabb succession och de emotionella tillstånden skiftar dramatiskt inom och mellan sessioner. Ett schemamodus definieras som det aktuella emotionella tillståndet, förknippade kognitioner och copingbeteenden som är dominerande vid ett givet tillfälle. Nyckellägen inkluderar: Barnmodus (Sårbart barn, Argt barn); Dysfunktionella copingmodus (Eftergivande, Frikopplad beskyddare, Överkompensatör); Dysfunktionella föräldramodus (Bestraffande förälder); och Frisk vuxen-modus (det terapeutiska målet).

Sant eller falskt: Tredje vågens KBT-terapier (ACT, MBKT, DBT) delar uppfattningen att försöka direkt utmana eller förändra innehållet i negativa automatiska tankar är den mest effektiva vägen till psykologiskt välmående.

Svar: Falskt

Detta är den viktigaste skillnaden mellan andra och tredje vågens KBT. Andra vågens KBT (Becks kognitiva terapi, REBT) riktar sig mot tankars innehåll — identifierar förvrängningar och genererar rationella alternativ. Tredje vågens terapier delar uppfattningen att relationen till tankar är viktigare än deras innehåll, och att försök att utmana eller undertrycka oönskade tankar kan vara kontraproduktiva. ACT använder defusion och acceptans. MBKT använder mindfulness för att observera tankar som mentala händelser. DBT balanserar acceptans och förändring med mindfulness som kärna.

Vilken evidensbas stödjer de tredje vågens KBT-terapier för klinisk effektivitet?

A: Tredje vågens terapier har RCT-stöd men bara för personlighetsstörningar — inga bevis för ångest eller depression

B: Flera RCT:er och meta-analyser stödjer ACT (ångest, depression, kronisk smärta, psykos), DBT (EIPS, självskada, suicidalitet) och MBKT (prevention av recidiverande depression) tvärs olika populationer; effektstorlekar är i stort jämförbara med traditionell KBT, och för specifika populationer (t.ex. högrisk-depression) har vissa fördelar hittats

C: Tredje vågens terapier har teoretiskt stöd men kliniska studier har konsekvent misslyckats med att visa effekter större än väntelistkontroll

D: Evidensbasen består primärt av fallstudier och expertsamtycke snarare än RCT:er

Tredje vågens terapier har substantiellt empiriskt stöd. DBT: Linehans ursprungliga RCT (1991) visade signifikanta minskningar av parasuicidalt beteende och sjukhusvistelse vid EIPS. MBKT: Tre stora RCT:er demonstrerade ungefär 40–50 % minskning av depressivt återfall för patienter med ≥3 tidigare episoder; nu rekommenderad i NICE-riktlinjer. ACT: Meta-analyser visar effekter på ångest, depression, kronisk smärta, OCD, psykos och välmående på arbetsplatsen.